TOKYOLOVE PÅ MORGONKVISTEN

God morgon fina ni! Här sitter jag och läser om mig själv till frukosten, mycket mycket weird… Ut och köp nya ELLE om ni inte redan gjort!

Här kommer lite bonusmaterial till mina darling bloggläsare, nämligen fler av dom bilder som Said plåtade.

Inspirerad av reportaget har jag kikat igenom en massa gamla foton och min gamla blogg, och totalt DÖR av nostalgi. Är redan dödstrött på Sverige, på det grå, på händelselösheten… Bonjour tristesse, inga undantag.
Är fruktansvärt oinspirerad just nu, saknar mitt huvud som det var i Tokyo. Fullt av idéer, nästan stressat av alla intryck, allt jag ville undersöka, dokumentera, smaka på, peta på… Här har jag inte lust på något. Känner mig alldeles jämtjock. Tankarna ruttnar i denna stad. Ajaj, nu kommer den, den stora längtan tillbaka… Kulturkrocken.
Samtidigt var Tokyo ofta så förbaskat svårt efter att Vera kom. Alltså verkligen jättetufft. Jag var så ensam och simmade som en fisk i motström mot Japans hemmafrusamhälle. Men jag hade åtminstone ett huvud som var vidöppet för allt jag såg, hörde, smakade… Det var stora växlar på allt – tufft ibland men aldrig aldrig tråkigt.

MEN – om 1,5 månad åker jag tillbaka! Blir fem dagars reportageresa med Lina Adamo-Eidenberg, följt av två dagars jobb i Beijing. Längtar så.

Över till Saids fina bilder!


This entry was posted in Livet i Tokyo. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


+ three = 8